Sofiashundar

Senaste inläggen

Av Sofia Nyberg - 1 april 2013 22:45

 

ANNONS
Av Sofia Nyberg - 31 mars 2013 22:45

       

ANNONS
Av Sofia Nyberg - 27 mars 2013 23:00

Senaste dagarna i ifånbilder


 
Doris vill ha kex


 
Novafon är mysigt säger weilern


 
Avundsjukan

 
Lycka har fått öka upp en promenad till 30 minuter, här njuter hon av solen på sin första 30-minutare

 
En intryckt nos

  
Att käka en kvällsmacka, det görs under största bevakning av Rottweilerhungran AB


Första trasken  sen livmodersoperationen uppskattades, även om myset med sköterskan Malin nog var det bästa

 
Hur söt får man vara, en karamell vill hon ha, minst!

 
Efter trasken är det mysigt med BoT-täcket

  
Vi har skaffat en ramp till bilen, Lycka bör ju inte hoppa in eller framförallt inte ut ur bilen något mer, så smidigt med ramp!

    
Bus med råttan har blivit en ny favorit, eller som här, bara mysa med den

   
Min bara min

 
Nu när Doris äntligen är bra igen har hon fått börja simma igen, uppskattat av plaskadoren

  
Men det här med att vila mellan passen har vi delade åsikter om

  
Leksak fick hon ha i slutet

 
Varför nöja sig med en när man kan ha två?

  
Båda flickorna på vibben

  
1 dygn gammal bara, killing på Årsta 4 H

 
Promenad i Årsta

  
Glad skit  

Av Sofia Nyberg - 27 mars 2013 22:45

Så skönt att ha fått tillbaka vårt yrväder!

Av Sofia Nyberg - 17 mars 2013 22:29

   


 


Vilket underbart väder vi haft här i helgen - sooool!   Man blir så mycket gladare :)


Lilla Dos då? Igår skulle jag o en kompis ta en kortare promenad då hon skulle bort sen. Så en halvtimme tänkte jag att det borde ju Doris kunna hänga med på i koppel liksom. Men vi kom inte ens 20 meter från porten när jag såg att hon gick märkligt med höger bak, hon som släpade den halvvägs.. Så nej, ingen promenad för henne. Lämnade in henne till husse och Lycka igen. När vi kom tillbaka så kollade jag henne igen och då var det samma, men på kvällspromenaden så gick hon som vanligt igen. Blir konfys på detta! Jag ska ringa och höra om proverna imorgon och berätta vad som tillkommit..

Idag har hon däremot varit väldigt pigg och helt ohalt. Märkligt, men skönt att hon mår bättre! Hon har ändå fått ta det lugnt förstås, vill inte förvärra något om det är nåt.


     


Vi var ute en lite längre stund idag och vi alla, både två- som fyrbenta njöt av solen. Hundarna fotades lite och fick leta godis på barmark :) Åh så jag längtar tills det är helt barmark nu!

Doris var som sagt pigg och i ett obevakat ögonblick så snodde hon pipen och drog en vända, totalt överlycklig över sitt lyckade tilltag - bushund!   


Sen, fråga mig inte hur jag tänkte, så efter att Lycka suttit och poserat en stund tänkte jag att hon kan ju få hålla pipisen lite och mysa (?? Eh, va??      ) Hehe, först höll hon på att klippa mig i näven och sen snurrade hon igång i 38 takter... Tur hussen hade snabba reflexer och fångade upp virvelvinden.. Hehe, otur i tänkandet där ja, matten!

 

Av Sofia Nyberg - 15 mars 2013 22:29

       


Fredag, en vecka sedan Lycka fick operera bort livmodern och en vecka sedan Doris fick det mystiska smärtanfallet.


Lycka fick komma hem dagen efter, hög på metadon var hon rätt dämpad och ville absolut inte äta, för att få i henne något så erbjöd vi det mesta som hon gillar i vanliga fall, men endast ett par köttbullar slank ned, men det är ju inte så märkligt. Jag vet ju själv hur man mår om man får stark medicin, mat är ju inte det första man tänker på ;)

På natten var hon väldigt dålig i magen, stressen och operationen påverkade nog lilla magen. Hon fick kokt kyckling och morotspuré och redan på kvällen var hon bra igen. Hon var mkt piggare på söndagen och från i måndags så har hon varit i stort sett som vanligt   Hon återhämtade sig välidgt fort, och hon äter inte något smärtstillande, hon kan inte gör Hon måste ju ta det lugnt en månad nu, hon har ju ändå ga det då hon fått cartrophensprutor vilket öksar blödningsdrisken och då tillsammans med NSAIDpreparat blir det inte bra. Hon måste ju ändå ta det lugnt en månad ungefär, hon har ju ändå gjort en bukoperation! Men hon får börja traska igen efter ungefär två veckor om allt ser bra ut och det hoppas vi såklart! Vi har även fått öka två promenader till 20 minuter och imorgon ytterligare en, det är skönt, för fröken fräken behöver lite mer stimulans ;) Det är riktigt skönt att hon är så pigg igen!


     


Doris då, lilla skruttan! Hon fick ligga inne två nätter, och vad hon vantrivdes :( Hon gillade inte alls att vara där utan sin flock. Vi fick rasta henne en en gång på lördagen och en gång på söndagen för hon ville inte rasta sig med dem (det gick bättre på lördagen!). På lördagen pep och gnällde hon hela promenaden, hon kastade sig hysteriskt i backen och rullade nästan hela tiden och det tog 10 minuter innan hon kissade och bajsade, och då hade hon inte gjort nåt sen dagen innan... Hon var inte alls sig själv...   

Att lämna henne igen sved ordentligt i hjärtat. På söndagen var hon n å g o t lugnare men det tog typ 20 minuter innan hon kissade men hon ville inte bajsa.. Efter lite rådgörande med veterinären så fick jag ta med henne hem på permis till måndagen då hon skulle tillbaka för att göra ultraljud.

Jag gav henne sparris i maten på kvällen för att kapsla int ev vassa bitar och majs för att se om det var stopp i tarmen (majs kommer ut i andra ändan relativt oförändrat, så kommer det majskorn i bajset så vet man att det inte är stopp. På måndagmorgonen bajsade hon äntligen och det kom majs med! Underbart! Så glad man kan bli för lite bajs   

Lämnade in henne igen och hade tagit med ett urinprov också för jag ville ha det kollat med. Jag var tvungen att åka hem till Lycka igen då husse jobbade, annars hade jag ju såklart stannat med mitt lilla svarta spöke   

Det var en jobbig väntan över dagen.

Men allt såg bra ut även på ultraljudet, förutom att njurarna hade en lite förändrad yta, men det var inget säkert fynd.. (?Man blir lite konfys på allt!). Urinprovet jag hade med mig och ett som de tog direkt från blåsan när hon var sederad var skickat på odling och jag bad att de skulle ta prover för att kolla de färstingburna sjukdomarna med.

Så nu väntar vi på detta.


     


Hon har varit bättre under veckan och hon är hyfsat pigg, men hon är inte sig själv, jag kan inte riktigt sätta fingret på det, förutom det att hon är seg med att kissa och krånglig, helst rullar sig, sover mer osv

Idag har hon dock haltat i flera omgångar, olika ben varje gång... Kan det vara så att det är nån färtingsjuka i alla fall? Vi får se vad proverna visar!


Sen blev jag också undrande då det står i journalen att de hittat spondylos på henne, men ingen har sagt något till mig? Det tycker jag är ganska viktigt att djurägaren får veta så att man kan förebygga problem genom simning kosttillskott osv, och speciellt nu när hunden har visat ett väldigt udda beteende.. Men en veterinär sa: "hon kanske är så här som person!" Eh, varför skulle jag söka med en hund som snart är 6 år om det skulle vara hennes personlighet? Eller varför skulle en hund som är snart 6 år plötsligt ändra personlighet?


Jag hoppas det visar på något som är behandlingsbart så min lilla svarta snart är sitt vanliga pigga glada jag igen!



Av Sofia Nyberg - 8 mars 2013 21:11

   

Jag blir GAAAAAAAAAAALEN!! Sjukt orolig och ångestfylld!


Doris fick nåt konstigt smärtanfall imorse, hon skrek och pep och snurrade, satte sig, la sig om vart annat medan hon pep o skrek. Jag var säker på att nu har hon fått tarmvred eller liknande, det var riktigt otäckt att se henne. Ringde ultuna medan vi åkte dit och när de svarade var vi redan på parkeringen. In med henne och då piggade hon på sig, det var väl adrenalinet som kickade in och att hon inte ville visa sig svag...


Hon undersöktes och röntgades, det visade sig att hon hade en del ben i magen och metall!! Veterinären trodde det var hagel??? Hur sjutton ska hon fått i sig hagel? Vi får se vad det är för npågot när det kommer ut helt enkelt.

Så nu har vi ingen hund här hemma, båda är inlagda :( Det är så tomt tyst och det sliter verkligen i hjärtat. Livet kan ta sig röven!

Av Sofia Nyberg - 7 mars 2013 20:44

 
I väntrummet till ultrsljudet, med katt i bur och hund!


Lycka är skendräktig. Och i helgen reagerade jag på att hon drack en del vatten, hon trängde sig förbi mig i hallen när vi varit på en promenad och gick in och drack (vid ett tillfälle inte alla förstås). Hon har även knaprat lite is ute och i söndagskväll drack hon säkert en liter på en gång.

Jag fick en magkänsla att hmm, är det nåt vaj med livmodern? Men eftersom hon blir kinkig med maten när hon är skendräktig så blöter vi inte hennes torrisar då hon äter dem lite bättre om de är torra just då. Så tänkte att det kanske hade med det att göra plus att hon inte har haft feber då vi tempat henne. Hon har också varit väldigt pigg och busig.

Måndagen var jag ändå på vippen att ringa, men tänkte att nej, jag avvaktar nån dag till och ser.


Utan sedering, men lugn och avslappnad ändå, det är min duktiga ölilla tjej det!


   
Älskling <3


De följande dagarna hade hon ingen feber, hon rörde knappt vattenskålen och inte is eller snö ute.

Idag skulle vi traska kl 9 och träffa Kjerstin. Väger henne som vanligt och vågen stannar på 37,4!! VA?? Hon har legat mellan 34,9 och typ 35,4 helt stabilt i tre månader, och nu plötsligt ökat såhär! Ökningen började förra veckan, men då tänkte vi att hon hade inte bajsat och det var inte så stor ökning...

Vi pratade lite och Kjerstin förselog att hon skulle be stallveterinären (de som har hand om inneliggande patienterna) palpera buken på Lycka och se hur hon kändes. Sagt och gjort, veterinären kom in och kände igenom Lycka och när hon kände på magen så slutade L att flåsa, hon smackade och satte sig ned...  Som veterinären sa, "en rottweiler säger ju inte aj i första taget, men det att hon satte sig var nog att hon liksom "aj så in i helvete, jag får inte visa men AJ!" Veterinären rekomnderade ultraljud och vi fick tid 10:20.

De frågade om sedering, men jag sa att Lycka är duktig och har varit med om det innan så det behövdes inte. Och som denb stjärna hon är bevisade hon precis det matten sa, hon är jätteduktig! Hon kravlade sig upp på madrassen själv, la sig när jag sa till, vände sig på rygg och bad om att få bli kliad på magen. Min älskade gullunge!


Ultraljudet visade på livmodersinflammation (när ska jag lära mig att lita på den där magkänslan   )

Och då gick det rätt snabbt. Lycka blev inskriven för att opereras redan på eftermiddagen. Att lämna sin älskade ensam där, även om det är i kunniga händer så känns det i hjärtat och tårarna kom såklart.


De ringde sen på em och sa att det var en del sjuka i personalen så Lyckas operation är uppskjuten till imorgon... Sömn blir det ju inte mycket av för en annan kan jag lova...

Håll tummarna för vår lilla tjej!

Presentation


En blogg om labradoren Doris och rottweilern Lycka - följ med dem på träning och äventyr

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sofiashundar med Blogkeen
Följ Sofiashundar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se