Just nu känns det lite tungt, men jag hoppas det bara är ett tillfälligt bakslag förstås.

Hon har ju varit med om väldigt mycket påfrestande för kroppen sista tiden, tre operationer, det som livmoderinflammationen gjorde med kroppen, läkning av både ben och mage. Sen blev det lite mer i fredags promenadmässigt än vad som var tänkt, så det är säkert en liten överansträgning. Hon haltade i lördags, så vi började kyla efter varje promenad, drog ned på promenaderna. Hon blev bättre på söndagsmorgonen för att vara lite sämre igen på eftermiddagen. Måndagen var hon rejält stel, så vi fick rådet att sätta in antiinflamatoriskt igen så det gjorde vi.

Vi var på rehab idag och hon känns fin i sina leder, har full rörlighet i alla och inga smärtpåvis vid böj eller sträck. Så det är positivt som sjutton!

Nu hoppas vi denna kuren och lite backande gör henne lika fräsch som hon varit igen och att vi sen slipper mer bakslag och att min fina tjej får vara frisk resten av hennes liv!

Då jag ej kommit in på bloggen på flera dagar så blir Doris födelsedagsinlägg försenat.

Men firad på rätt dag blev hon i alla fall, bästa Doris!

6 år fyllde hon, inte klokt vad tiden går! Det säger jag varje födelsedag, men 6 år. det är lång tid! Man skulle dock kunna tro att hon blev sex månander, busunge! Långpromenad, träing, bus med bollen, paket och blodpuddingstårta berikade hennes dag, nöjd och glad tjej!